You are currently browsing the category archive for the ‘in swedish’ category.
Alltså, man är ju inte skarpaste kniven i lådan alltid. Här till hushållet brukar vi köpa flytande tvål att ha på toaletten och jag köper oftast sån där refillflaska som bara har ett litet lock på sig ingen pump. Och visst, det är lite billigare med refillen och man är antagligen lite mer miljövänlig, men jag tycker ändå det är ett jäkla besvär att fylla över tvålen till den gamla flaskan.. det blir ju alltid kvar en massa tvål för den är ju som tjock och segrunnen. Idag kom jag på att det bara är att flytta över pumplocket. Hej insikt!
palmolive refill-flaska som man bara kan sätta över pumpen på...
Jag har hällt över måååånga gånger.
Bättre sent än aldrig antar jag.
Hittade en liten liten bok som jag skrev dagboksanteckningar i när jag satt i skolan i sexan. Ofta skrev jag tydligen medan det var högläsning. Hade oftast läst böckerna innan. Var en extrem bokmal där ett tag och brukade tipsa fröken om vad vi skulle ha som högläsningsbok.
Här kommer anteckningarna. Alla namn är utbytta så att ingen mot förmodan ska kunna känna sig träffad! Jag blir argare och argare ju äldre jag blir tydligen! 
Stavfelen är enligt orginalanteckningarna! 
4/10 -95
Linus och Erik bråkade. Erik i 6:an och och Anders skilde dom åt. Jens är arg på Erik F i 5. Jens går om kring och säger till tjejer bla mig och Lina. Ibland killar. Han säger Take me. Take me.
samma dag
Nu snart ska det komma någon från mejeriet. Det är en tjej och en kille. Alla 4:or kom in hit. Vi ska höra på dom tillsammans. Stefan grät just på låssas. Vi har haft tyska. På lunschrasten spelade jag och Lina kung knekt. Vi kom båda till kung rutan. Anna håller på med ett kortspel. Vi ska se en film om vår värld i närbild.
5/10 – 95
Nu har vi pratsgund. Idag var det en från kotten (ett kulturcentrum i luleå då) här och sjöng och spelade. Det var ganska tråkigt. Som tur var fick jag gå och spela piano (tog pianolektioner) under tiden. Flera har tyckt att det är dumt med kvarsitningarna. Jag kom med förslaget att vi kunde ha en egen flagga för skolan.
10/10 tisdag 95
Stina läser ur vittervadet. Vi har nyss haft tyska. På rasten spelade jag kungknekt. OM 20 min slutar vi.
(Sen kommer denna datumlösa och stora anteckning) 
Den vet jag är från 96 för det var lite efter vi hade varit i Norge på skolresa och jag hade min första pojkvän!
8/2 -96
Just nu läser Stina (läraren alltså) ur en Tvillingbok. Senare kanske hon börjar på “kyrkdjävulen. Jag har ont i magen. Aj! (misstänker att det var någon av de första gångerna jag hade mens!)
9/2 96 (och jo, här är ett litet M noterat så nog var det det någon av de första gångerna! hihi)
Just nu läser Stina ur boken “Kyrkdjävulen”. Vi bytte nämligen bok igår. Den här boken har jag redan läst en gång förut. Den är ganska äcklig. Killen som boken handlar om sitter bland annat i en bastu. Och äter upp en djävul. Sedan skiter han ut en djävul som sedan förvandlas till en björn. det är rätt så äckligt faktiskt. Har inte ont i magen nu. Skönt!
12/2 96
Just nu håller Stina på och pratar. det är någonting som har blivit stulet från kontoret. Några små motorer eller nåt. Om inte dom kommer fram innom några dagar polisanmäls det. På färg och form (ett ämne alltså) har jag gjort en gipsmask. det var ganska obehagligt. Nu ska vi ha eng tror jag. Eller matte eller Sv. Hej då, för tillfället.
21/2 96.
Vi har nyss varit på slöjden. Anders och David har hålt på och snuska sig hela jävla tiden.
27/2 96 (+ en blomma ritad i hörnet )
Jag och Björn har krig. Grrr. Ockå har jag och Eva bråkat. Snart är et elevens val. Jens (jo samma som han som sa Take me. Take me.) sykar sig som vanligt. Anne har fått tandställning.
29/2 96
Fan vad jag hatar Axel, Tor och Erik. Erik hatar jag allra mest.
11/3 96
Nu har vi NO. urtrist. Vi håller på med de här speciella dagarna. Vintersolståndet, sommarsolståndet och sånt där skit. Usch. Erik K i fyran är helt dum i huvudet.
12/3 -96
Nu läser Stina ur högläsningsboken. Egentligen får man inte rita eller skriva. (under tiden det är högläsning alltså. Jag var såååå rebellisk). Linus ska spela någon som heter Gullan i en pjäs. Vi retar honom för “Gullan”.
22/3 96
Idag fick vi sitta ute på skolgården och läsa och skriva.
Ja, det var det som fanns i den lilla boken! Jag var inte så positiv där ett tag…
så är det bara, och man kan inte alltid veta vad det beror på, det behöver inte ens vara något specifikt, personkemin stämmer bara inte liksom… Jag har en person i min närhet där ett ömsesidigt ogillande råder. Det finns ingen direkt konflikt och jag känner att jag egentligen inte har något annat emot personen i fråga än dennes beteende mot mig som jag starkt känner beror på att människan inte gillar mig. Varför vet jag inte. Trodde att jag inbillade mig ett tag i början av vår kontakt, men det var verkligen från första stund.
Jag kan i alla fall känna mig nonchalerad, ignorerad och vid ett par tillfällen på senare tid till och med utnyttjad och näst intill nedtryckt. Jag känner mig som ett nödvändigt ont alternativt endast redskap för egoistiska (i alla fall inte med mig inberäknade) mål i den här personens närhet. Vid tilltal finns det liksom ingen som helst vänlighet mer än det allra nödvändigaste så man inte låter arg hos människan; ingen personlig kontakt what so ever utöver det nödvändigaste.
Och jag har försökt känner jag, under hela tiden vi varit i varandras närhet, att behandla personen i fråga som alla andra jag har omkring mig som jag träffar regelbundet, men det händer nada. Har verkligen aktivt försökt anstränga mig för att ta kontakt med just den här personen sådär lite utöver det nödvändiga. Bara ett enkelt “hej” eller “allt väl?” är liksom något utöver det nödvändiga när det gäller oss. Tills för inte länge sedan kunde jag nästan räkna gångerna på min ena hand då vi haft ögonkontakt. Numera har vi ett mer administrativt förhållande till varandra som tvingar oss att faktiskt ha ögonkontakt.
Jag blir lite frustrerad och jag vet att andra ibland kan märka att jag blir lite frustrerad av den här människans beteende mot mig, och jag tror att de som ser det kan undra “hm… undra vad som ligger bakom här?”… Men det finns ju inget som ligger bakom! Det har varit såhär från dag ett då vi träffades! Nå, snart kommer jag att ta upp det med personen i fråga. Det känns oundvikligt nästan.
Å andra sidan är det kanske meningen att den här människan ska finnas i mitt liv för att lära mig något. Och det har jag verkligen gjort. Bara värdet av ögonkontakt liksom. Det kan vara oerhört frustrerande att stå och samtala med någon som hela tiden tittar snett nedåt i golvet eller bakom en, och kanske, om ens det, bara liksom låter blicken glida över ansiktet. Det är verkligen en sak som jag aktivt prakticerar, och särskilt när det gäller människor som jag känner mig liksom stå långt ifrån på diverse olika plan. Just de personerna anstränger jag mig för att ha lite extra ögonkontakt med. Och att säga något utöver det nödvändiga ger kvalitet i en relation, vilken det än må vara. Varför inte lägga till ett leende liksom, eller fråga en extra personlig fråga… Oftast leder det ju per automatik till att man kommer varandra närmare, och det har jag faktiskt märkt har hänt när jag aktivt tänkt på kvalitet i diskussionen.
Känns liksom som att om en person tycker illa om en annan, och inte vice versa, så ska väl inte den som bara blir ogillad behöva drabbas egentligen? Om man ogillar någon lider man ju i viss mån av att behöva ha den man ogillar i närheten, men den som inte gillas, som kanske inte alls direkt har nåt emot den ogillaNde ska ju inte behöva drabbas av det… Ogillandet (vilket egentligen kanske är ett lite starkt ord i det generellla sammanhanget, men det är det jag känner från den här personen i mitt fall) behöver inte drabba både den ogillaNde och den ogillade. Sen behöver man ju inte bli bästa vänner på något sätt, men det är ju fördelaktigt för alla inblandade om man åtminstone agerar som att man trivs (eller i alla fall inte otrivs) i varandras sällskap.
Tänk på det gott folk; ögonkontakt och en extra växel utöver det absolut nödvändigaste i kommunikationen kan göra jättestor skillnad. Det är i alla fall precis det jag saknar från den här människan.
Egentligen är det inte så farligt alls det här, jag är liksom okej med att alla inte kan gilla mig, men just idag behövde jag skriva av mig för jag kände mig utnyttjad. Men jag visade också att jag reagerade på det och jag var inte den enda som reagerade på det nonchalanta tilltalet heller. Nästa gång blir det inte bara visande av reaktion utan också ett snack. Så får det bli. Den här personen kanske inte ens vet om hur han får just mig att känna. En plan är bra.
tenta var det idag… Och inte så mkt plugg innan direkt, men jag kunde i alla fall skriva en jäkla massa, kändes som att jag hade koll på det relevanta, utom på en fråga där jag antagligen skrev något helt fel. Hade ingen aning om vad gravitationsteorin var… 
man kanske får rest? fick för mig att man var tvungen att ha godkänt på alla frågor i alla fall för att få godkänt över huvud taget. jag bara babblade på där… kanske får jag nåt rätt, antagligen inget alls. vågar nästan inte kolla upp vad gravitationsteorin är… men jag får väl göra det. Suck. annars gick det ändå över förväntan tyckte jag. Jag lär mig visst rätt mkt på lektionerna bara..
Men vissa frågor skulle man “besvara utifrån litteraturen”… jag har nästan inte läst nåt… får väl se hur de ser på den saken. nå, omtenta är jag lite beredd på… eller nån restuppgift.
Såhär fint är det om man tittar ut genom vardagsrumsfönstret! oskarp bild men…. notera gubben i vänstra kanten!
Idag pratade jag med en gammal gymnasiekompis och fick lite uppdateringar på vad folk och fä gör nu för tiden! Alltid roligt med skvaller och det var så himla kul att det kändes som att det inte alls var 4,5 år sedan vi sågs!
Annars har det regnat precis hela dagen vilket egentligen bara varit skönt. Gillar regn, och ibland passar det liksom att det regnar! Och rönnen här utanför har blivit så fin nu i dagarna. Måste ta ett kort och visa vilken underbar tavla jag har på ena väggen i vardagsrummet! utsikten rakt mot rönnen är verkligen som en tavla och tidigare idag såg jag en skata som satt och åt av rönnbären, det var så sött! Hann inte ta kort trots att jag försökte…
Och nu när det börjar bli lite mörkt om kvällarna misstänker jag att min roliga lilla gubbe till granne kommer att börja gå sina speciella kvällspromenader snart igen! Annars går han i gröna militärbyxor och typ gammal fjällrävenjacka med ordentliga kängor till och en rejäl keps, men på sina speciella promenader kommer han i lång svart damkappa med skärp, svart peruk med knut i nacken + pillerburkshatt + damkängor och handväska! Han är så söt så söt! Sent om kvällarna brukar han gå sina rundor.
Annars har den här dagen varit konstigt fokuserad på bröd… Det började med att kombon kom hem och konstaterade att ett bröd från ett lokalt bageri egentligen inte alls var så mkt dyrare än de av de större märkena. Sen när jag gick och handlade funderade jag på att faktiskt baka bröd själv idag, så jag tog jäst där i mejeriavdelningen. När jag hunnit gå bort till korvhyllorna ändrar jag mig och bestämmer mig för att lägga tillbaka jästen. Nästan framme vid jästhyllan kommer jag på att jag ju faktiskt kan köpa jästen ändå. Sen när jag kommer tillbaka till korven och det kommer jag på att om jag nu inte ska baka bröd så måste jag ju faktiskt köpa färdigt bröd, så det blir en tur till bort mot mejerihyllorna, som är alldeles brevid brödet. Sen när jag ska betala i en sån där självservicekassa ligger där ett bröd som någon glömt ta med sig. Det slinker ned i min påse också…
Sen när jag väl kommer hem, har ätit några skivor av brödet och sitter i godan ro vid skolböckerna kommer jag på att anledningen till att just det brödet låg där är för att man inte kan betala plockbrödet (sådana man lägger i påsar själv som är i stora hyllor med luckor för) i självservicemaskinen, utan måste gå till en kassa för att de typ ska kunna räkna hur många frallor eller kakor man har tagit i en påse… Jag har alltså idag stulit ett bröd som jag trodde att någon betalat för innan men glömt. kan ju inte gärna gå tillbaka med det nu liksom…
Jag får försöka vara extra snäll kommande dagar så att mitt syndfulla beteende vägs upp av osjälviska handlingar… om det nu finns sådana… i det här fallet kommer det inte att vara osjälviska alls för att det handlar om att döva MITT samvete så att JAG ska må bättre… men förhoppningsvis ska det komma någon annan till gagn också! slut på dagens filosofiska kvart.
Annars märks det att det har blivit kallare ute nu… min hud blir torr. Känner mig som en gammal gumma ibland när jag har huvudvärk de dagar som det är åska på och när huden kliar när det blir kallare…!
Med besök av lillasyster och lagom fest både på fredagen och lördagen. Gamla och nya bekantskaper på båda festerna! Och idag har jag mest tagit det lugnt… har varit jäkligt seg. PMS plus lite dåligt med sömn plus lite fest gör väl sitt till antar jag… Har haft på mig den nya kappan flera gånger idag, när jag lämnade systern på bussen och när jag handlade och så! härlig är den! lite gammaldags och så lila!
Nu på kvällen har jag bakat en mjuk pepparkaka till kören imorgon. Mitt delvis hemmagjoda recept som gör att den blir väldigt saftig men ändå inte sådär tung som mjuka pepparkakor kan bli. Det kan visserligen vara väldigt gott när de liksom är lite kletiga sådär, men oftast är det ju just saftigheten man vill åt då. Den här blir väldigt saftig och väldigt luftig!
Snodd av http://yzern.spaces.live.com/ !
För 15 år sen (1993)
-gick jag i trean och fyran på Benzeliusskolan i Bensbyn utanför Luleå.
-var jag bland de längsta i klassen…!
För 10 år sen (1998)
-bodde jag med mamma och lillasyster utanför Hamburg, Tyskland.
För 5 år sen (2003)
-bodde jag i Karlstad med S i en etta (under två år!)
-jobbade jag som personlig assisten
-pluggade jag idéhistoria
-tågluffade jag i östra europa
För 3 år sen (2005)
-bodde jag, liksom nu i Umeå
-läste jag trä- och metalldesig på uni
-drog jag ut en visdomstand och var i princip sjukskriven i två veckor
-hade jag sjungit i Umeå Studentkör ett tag
För 1 år sen (2007)
-började jag på programmet för medie- och kommunikationsvetenskap
-startade jag gruppen “The Syjunta” på facebook!
För 3 månader sen (juni 2008)
-började jag på mitt hittills mest utmanande jobb som personlig assistent
-avslutade jag min B-uppsats i MKV som jag fick VG för efter mkt hårt arbete!
-slutade jag på MKV
För en månad sen (augusti 2008)
-började jag på samhällsplanerarprogrammet
-åkte jag till Norge en vecka med pappa och farmor och lärde känna min släkt där
Igår (26 september 2008)
-kom lillasyster på besök
-hade jag en liten fest för gamla och nya bekanta
-lagade jag massa mat
Idag (27 september 2008)
-startade jag dagen med att diska!
-köpte jag en underbar lila kappa på stan!
-ska jag på fest hos J, med cohen-tema
-förfasar jag mig över att J lyckas skriva mkt mer intressanta grejer på den här listan
Imorgon (28 september 2008)
-åker lillasyster hem igen
-ska jag försöka tvätta några maskiner
-ska jag ta det lugnt
Om 1 år (september 2009)
-påbörjar jag förhoppningsvis andra året på samhällsplanerarprogrammet
-har jag kanske gjort någon utlandsresa under sommaren?
En kvinna som misshandlar en kvinna med en stol = Jag misshandlar mig själv med en stol.
Ska lyfta en stol förbi tvättkorgen och lyfter den ganska högt vilket gör att stolsdynan lossnar och faller ungefär på mitt ögonbryn. Nu har jag en lätt lätt blåtira där och om jag kniper med ögonen gör det lite ont. Hoppas det blir lite blåare, äkta battle scar liksom! Moi mot en stol… kan säga att jag jag gick en boxningsmatch eller nåt annat coolt!
Vet inte om det är så jättekonstigt att få en blåtira för att man lyckas nocka sig själv med en stolsdyna direkt, men en annan gång har jag slagit mig på en tesked så att jag fick ett rejält blårött märke rakt på pannan. I skolan dagen efter: “Vad har du gjort i pannan??” – Jag slog mig på en tesked! Det var faktiskt lite konstigt…
Nå, så knäppt som det låter var det faktiskt inte. Jag skulle ta upp en hårsnodd som jag hade tappat på golvet strax framför mitt nattygsbord. Jag böjer mig ned som vanligt för att ta upp den och tänker inte på att det står en tekopp med en lång tesked i på nattygsbordet strax framför. Jag dänger huvudet rakt i toppen på teskeden. Lite spetsig var den också…
Det personliga assistentjobbet jag har just nu är det mest utmanande jag haft hittills tror jag. På grund av att brukaren har mkt begränsad kommunikation ligger alla beslut till 100% på assistenten. Visserligen finns det en väldans massa rutiner att hålla sig till, men det finns ändå en hel del val att förhålla sig till. Och jag kämpar ständigt mot en delvis inbillad lathet. Egentligen är jag inte alls lat på jobbet, och skulle jag inte ha lathetsskräcken i bakhuvudet skulle jag antagligen göra ett bra jobb ändå, men i det här jobbet får man gå så väldigt mkt på känsla och intuition och frågan är då om jag blir påverkad av mitt eget sinnestillstånd eller brukarens…
Har aldrig varit med om det tidigare i ett jobb att jag ställs inför ett sådant dilemma så ofta. Det är verkligen ett flertal gånger per arbetspass. Inte så att jag medvetet funderar på om det är jag själv eller brukaren som motiverar mina handlingar, men kampen finns där liksom. Och nu har jag de senaste dagarna jobbat två långa pass helt ensam (det är normalt inte på schemat så utan beror på sjuk personal) så den här kampen har varit så väldigt närvarande de senaste dagarna. Är man två är det lite mer kommunikativt över huvud taget liksom…
Och jag är fruktansvärt rädd att bli lat i ett personlig assistentjobb. Och när man har ett jobb där brukaren är relativt passiv så finns det mer utrymme för en assistent att falla till lathet, eller passivitet liksom. Jag har sett det i system och har fallit dit själv stundtals. Men det är ju så, man kan inte alltid 100%, det är ett faktum, och då är det bra att ha rutiner att luta sig mot när engagemanget kanske för stunden inte är på topp. Men det känns lite frustrerande ibland och man känner sig otillräcklig, även om man är på topp. Men det får man väl bara acceptera…
